Hur man ska balansera att vara svensk och sammtidigt vara konvertit är något jag tror vi alla kämpar med subhanAllah.

 

Det kan vara svår då man vill vara god i sin tro men samtidigt vilja att familjen är nöjd, självklart ska religionen gå först ALLTID men det kan vara svårt när familjen kommer med negativa kommentarer hela tiden,,,

 

Min mamma är en person som är passivt agresiv och kan ge spydiga kommentarer från ingenstans och de tär mycket på mitt psyke tyvärr.

 

Ett av många exempel är nu när jag kom upp i veckan, vi hälsa, kramades och prata glatt med varrann men från ingenstans så sa hon "men herregud vad är det du har på dig" och tog tag i min kjol. Jag täcker mig och när jag gör det känner jag mig bekväm och säker i mig själv. Att tänka på att gå i kläder jag hade förut, ja då känner jag mig inget annat än NAKEN. Så många gånger hon klagar på min klädsel och hur jag ser ut, att jag ska visa mer hud och ta av mig lite, jag blir ledsen.

men även då så är det INGET jag kommer ändra på, för att jag tycker inte det är islamiskt rätt.

Att göra Allah nöjd är nr1.

 

Saker jag dock kan böja mig lite på är jul, INTE julfirandet men att umgås med min familj.

JAG pyntar INTE hemma, köper INTE julklappar och skickar INTE julkort och undviker att säga God Jul till folk så mycket som jag kan.

 

De få gånger hela min släkt samlas är just vid jul och det är ett tillfälle jag inte vill missa då jag vill se alla. De får göra sitt och jag hänger bara med bara för att de dricker och äter gris m.m. så betyder de inte att jag måste och för att de ger julklappar så betyder inte det att jag måste utan jag säger i förväg att jag kommer INTE köpa något och köp inget till mig tack.